PARTYY

Last week med världens bästa brudar...
 

UMEÅ

Hola guapas!! Jag har under de senaste dagarna hängt uppe i Umeå på fotbollscup därav den dåliga uppdateringen. Det har både varit jättekul och sjukt jobbigt men är så stolt över mina fina tjejer i laget som var hur duktiga som helst. Jag själv spelade dock inte pga mina dumma knän som fortfarande inte har återhämtat sig efter operationen (varför har man ens knän, kan man inte bara ta bort de?? Kom tillbaka till mitt underbara Stockholm halv sju imorse med nattåg efter en natt full med deep talk, äventyr och utskällningar av de andra passagerarna tillsammans med Nicole och Sevvi. Sov bara ca två timmar så denna dag har spenderats i sängen med tacos, bra filmer och tup tusen power naps. 
 
Samma sekund som jag skriver detta så går nedräkningen ner på ensiffrigt. 9 dagar kvar och det är så himla sjukt nära nu. Nervositeten har börjat smyga sig på och jag spenderar ena hälften av min tid till att tagga och andra hälften till att fråga mig själv vad i helvete jag håller på med...
 
Imorgon blir det tidig uppstigning för något som känns som tusen ärenden så nu ska jag alldeles strax krypa ner i sängen. Hoppas ni har haft en fin vecka och vi hörs mer imorgon!
God natt!

 
 

LONG TIME NO SEE

Hola bloggen, dålig uppdatering gånger tusen jag vet men jag tänker att det bättre att skriva när jag har någonting att säga än att bara skriva för att. Så vad har hänt i mitt liv under de här dagarna offline.
 
Jag har blivit våldgästad av några grabbar som ville bada, tränat fotboll, varit med fina klassisar och myst hemma hos Sparris, haft lata dagar vid poolen, blivit skjutsad på moppe i världens fulaste hjälm, fikat med en vän, haft kvalitetstid med familjen, spelat kort och amerikansk fotboll med grabbarna grus, ätit pizza md mina babes och sist men inte minst varit på Ambassaden och äntligen FIXAT MITT VISUM!!

Som ni hör så har det varit ett par himla bra dagar och det känns så skönt att äntligen vara klar med visumet. Fick sms idag om att det nu är påväg med posten. Om det är några andra utbytisar som läser det här tänk på att vara ute i god tid när ni fixar erat visum! Jag tänkte att det löser sig nog sen och fick panik där i början av juni när jag skulle boka tid och närmsta lediga var den 25 juli! Dock så löste det sig ändå då folk avbokade och jag kunde ta deras tider men det var några jobbiga dagar när jag trodde att jag inte skulle hinna få det i tid. 
 
Att fixa visumet och boka tid är ens egna ansvar iallafall om man åker med EF och om man inte fixar det i tid och man är tvungen att skjuta upp sitt avrese datum pga det så kan man bli tvungen att betala en ny flygbiljett själv(det ingår annars i EF:s program avgift). Så se till att vara ute i god tid, följ gärna med på det gemensamma besöket som EF anordnar då så bokar de tid och du har samtidigt lite människor att prata medan du väntar.
 
Själva besöket i sig var inte speciellt svårt eller jobbigt och gick ganska snabbt faktiskt. Var där kvart i 8 och var klar runt halv 10. Först gick jag igenom en säkerhets kontroll där man fick lämna ifrån sig alla elektroniska saker för att sedan sitta i ett väntrum och där blev jag uppropad x-antal gånger och fick lämna in mina papper, göra fingeravtryck och till sist en intervju. Intervjun var ett skämt och inte alls svår det lät ungefär såhär.
 
Hi where in the United states are you going?
Kansas.
Have you talked to your host family yet?
Yes.
Do they seem nice?
Yes.
What are your plans after your exchange year?
To continue to study here in Sweden.
Okay your visa has been approved, have a nice day.
 
Svårare än så var det inte så det är verkligen ingenting att oroa sig för.
 
Annars då... Nedräknaren står på 17 dagar nu och det känns så sjukt surrealistiskt. På onsdag åker jag på fotbollscup i Umeå i fem dagar och innan dess så ska jag hinna träffa massa människor som jag ska säga hej då till och som jag inte kommer träffa förrän om ett år. Mitt första hej då är imorgon och det känns så himla tungt. Dock får man väl tänka att detta inte är hej då utan bara ett vi ses.
 
Men det tar vi imorgon för ikväll står det fest med mina underbara brudarna på schemat och då kan man ju faktiskt inte vara ledsen! Hoppas ni har en jättebra kväll så hörs vi förhoppningsvis imorgon pussssss!
 
 
 

EN SÅDAN HÄR UTBYTESGREJ...


Vilket land ska du åka till? 
USA

Vilken organisation reser du med?
EF - Education first


Hur/var skulle du helst vilja bli placerad?

Har ju redan blivit placerad och nu såhär i efterhand skulle jag inte vilja byta för allt i världen. I början så hoppades man såklart på att hamna i någon storstad som Californien, New York eller Miami men nu efter att ha pratat med värdfamiljen och sett min skola så känns det som om jag har hamnat helt rätt.

 

Har du fått familj eller gjort stat / region-val?

Ja jag har fått min familj som jag nämnde i förra frågan och nej jag gjorde inget stat/regions- val. Det kändes som att man begränsade sig om man gjorde det. Som om man uteslöt massa fantastiska platser och människor bara för att man var inställd på att hamna någonstans speciellt. Hellre låta ödet bestämma var man ska hamna.

 

Kommer du åka på något förberedelseläger? 

Nej det kommer jag tyvärr inte att göra. EF:s förberedelse läger var så himla tidigt, tror de åker om bara några dagar och jag vill ha så mycket tid som möjligt för att kunna säga hej då till alla. Kände mig inte redo att åka mitt sommaren då jag skulle missa så himla mycket här hemma, Men åt andra sidan så tror jag att det är hur kul som helst så jag rekommenderar varmt att alla som får chansen åker på det.

 
Vad ser du mest fram emot?

Att träffa värdfamiljen, high school, amerikanska fotboll och baseball matcher, schoolspirit, amerikanska traditioner som thanksgiving, prom, listan kan göras lång ;)

 

 

Vad fruktar du mest?

Hemlängtan. 

 

Vill du prova någon ny sport?

När jag berättar för folk att jag ska bli utbytesstudent i USA så tycker alla att jag ska testa på cheerleading men de som känner mig vet att jag är världens mest klumpigaste och ovigaste person så det lär ju inte hända haha. Skulle antagligen sluta med att jag råkade tappa någon eller snubblar och förstör hela numret så jag ska nog hålla mig borta därifrån. Annars vill jag prova på crosscountry som är typ som långdistans inte för att jag är bra på att springa utan mest för att jag vill komma hem till Sverige utan att behöva rulla fram.

 


Vad kommer du sakna mest?

Min familj och mina vänner. Gud vet inte hur jag ska klara mig utan er.

 

 

I USA, kommer du åka på en resa arrangerad av organisationen? 

Vet inte än men jag hoppas det. Är mest sugen på resan till Hawaii eller den längs västkusten. Men annars så ska jag och min familj ändå åka på en roadtrip i tre veckor när de kommer över och hälsar på så det spelar inte så jättestor roll.

 

Namnge tre platser du vill besöka i ditt land:

Hawaii, San Francisco och Los Angeles.
 
Tror du att det kommer att bli ett bra år?
 
Tror att det kommer bli ett av de bästa åren i mitt liv. Oavsett vad som händer så kommer jag att få minnen som kommer att stanna med mig resten av livet.
 

Pics från veckan

 

EXCHANGE IS NOT A YEAR IN YOUR LIFE, IT'S A LIFE IN ONE YEAR.

 

Hittade nyss den här jättefina texten på en blogg. Den är skriven av en föredetta utbytesstudent, Läääääs!

 

"Exchange is change. Rapid, brutal, beautiful, hurtful, colorful, amazing, unexpected, overwhelming and most of all constant change. Change in lifestyle, country, language, friends, parents, houses, school, simply everything. 

 

Exchange is realizing that everything they told you beforehand is wrong, but also right in a way. Exchange is understanding.

 

Exhange is learning to trust. Trust people, who, at first, are only names on a piece of paper, trust that they want the best for you, that they care. Trust, that you have strenght to endure a year on your own, endure a year of being apart from everything that mattered to you before. Tryst that you will have friends. Trust that everything's going to be alright. And it is seeing this trust being justified.

 

Exchange is going from thinking you know who you are, to having no idea who you are anymore to being someone new. But not entirely new. You are still the person you were before you jumped into that ice cold lake. You know how it feels like to be on your own. Away from home, with no one you really know. And you find out that you can actually do it.

 

Exchange is thinking. All the time. About everything. Thinking about those strange costumes, the strange food, the strange language. About why you're here and not back home. About how it's going to be like once you come back home. How that girl is going to react when you see her again. About who's hanging out where this weekend. At first who's invinting you at all. And in the end where you're supposed to go, when you're invited to ten different things. About how everybody at home is doing. About how stupid this whole time-zone thing is. Not only because of home, but also because the tv ads for shows keep confusing you. Thinking about what's right and what's wrong. About how stupid or rude just were to someone without meaning to be. About the point of all this. About the sense of life. about who you want to be, what you want to do. And about when that English essay is due, even though you're marks don't count. (Her vil jeg bare påpeke at i mitt tilfelle vil karakterene være avgjørende på om jeg får året godkjent og stipend eller ikke) About whether you should go home after school, or hang out at someone's place until midnight. Someone you didn't even know a few months ago. And about what the hell that guy just said.

 

Exchange is people. Those incredibly strange people, who look at you like you're an alien. Those people who are too afraid to talk to you. And those people who actually talk to you. Those people who know your name, even though you have never met them. Those people, who tell you who to stay away from. Those people who talk about you behind your back, those people who make fun of your country. All those people, who aren't whorth you giving a damn.Those people you ignore. And those people who invite you to their homes. Who keep you sane. Who become your friends.

 

Exchange is falling in love. With your new amazing, wild, beautiful country. And realising how much you love your home country.

 

Exchange is music. New music, weird music, cool music, music you will remember all your life as the soundtrack of your exchange. Music that will make you cry because all those lyrics express exactly how you feel, so far away. Music that will make you feel like you could take on the whole world. And it is music you make. With the most amazing musicians you've ever met. It is site reading a thousand pages just to be part of the school band.

 

Exchange is uncomfortable. It's feeling out of place, like a fifth wheel. It's talking to people you don't like. It's trying to be nice all the time. It's bugs.. and bears. It's cold, freezing cold. It's homesickness, it's awkward silence and its feeling guilty to because you didn't talk to someone at home. Or feeling guilty because you missed something because you were talking on Skype. 

 

Exchange is great. It's feeling the connection between you and your host parents grow.. It's knowing in which cupboard the peanut butter is. It's meeting people from all over the world. It's having a place to stay in almost every country of the world. It's getting ' new familie. One of them being a huge group of the most awesome teenagers in the world. It's cooking food from your home country and not messing up. It's seeing beautiful landscapes that you never knew existed.

 

Exchange is exchange students. The most amazing people in the whole wide world. Those people from everywhere who know exactly how you feel and thos epeople who become your absoulute best friends even though you only see most of them 3 og 4 times during your year. The people, who take almost and hour to say their final goodbyes to each other. Those people with the jackets full of pins. All over the world.

 

Exchange is frustrating. Things you can't do, things you don't understand. Things you say, that mean the exact opposite of what you meant to say. Or even worse... Exchange is nothing like you expected it to be, and everything you wanted it to be. Exchange is the best year of your life so far. Without a doubt. And at the same time it can be the worst. 

 

Exchange is something you will never forget, something that will always be a part of you. It is something no one back at home will ever truly understand. 

 

Exhange is growing up, realizing that everybody is the same, no matter where they're from. That there is great people and douche bags everywhere. And that it only depends on how good or bad your day is going to be. Or the whole year. And it is realizing that you can be on your own, that you are an indepentent person. Finally. And it's trying to explain that to your parents."

 

Exchange is not a year in your life. It's a life in one year.

 

 

 


MONDAY

Nu är helgen slut och det är dags att börja ta tag i allt som man skjutit upp. Jag har iallafall haft 3 jätteroliga dagar där fredagen spenderades på görvälnsbadet med vänner till sent på kvällen, på lördagen så blev det fest borta i veddesta där man träffade många bekanta ansikten och igår på årets varmaste dag så hängde jag vid poolen hela dagen och avslutade allt med en grillning på kvällen. Värd helg helt klart och nästa ser ut att bli en repris på den här.
 
Idag är det den åttonde juli vilket innebär att det är exakt en månad kvar tills jag åker. Det känns så himla sjukt, som om det igår var 200 dagar kvar och nu är det bara 31. Det här året har gått så vansinnigt fort men samtidigt har det varit ett av de bästa åren någonsin.
 
Nu ska jag ut och springa så vi får höras lite senare ikväll! Kram
 
 
 
 

BLUE VALLEY NORTH HIGH SCHOOL

 
Bilder från google
 

34 DAGAR...

 
Idag är det 34 dagar kvar tills jag lämnar allt. 34 dagar kvar tills jag står med en fullproppad resväska på Arlanda flygplats och säger hejdå till min familj, mina vänner och det som varit mitt hem under alla mina 17 år här på jorden. 34 dagar till jag landar i ett främmande land med en ny familj, en ny skola och ett nytt liv.
 
Det känns som om jag har hamnat i ett vakuum. I ett slags mellanting där det enda jag vill är att tiden ska gå snabbare men samtidigt aldrig vill åka på riktigt och tvingas att säga hej då till allt. Ett vakuum där jag inget hellre vill göra är att vara ute och hitta på massa roliga saker som får tiden att gå men samtidigt aldrig vill gå utanför mitt hus för jag behöver tid för mig själv att grubbla på allt.
 
Jag vet att detta förmodligen kommer bli det bästa och roligaste jag gjort i hela mitt liv och att jag är så lyckligt lottad som har möjligheten att få åka. Men det känns ändå på något sätt så orättvist att jag måste lämna allt annat bakom mig. Att jag måste vara borta från alla människor jag älskar i nästan ett år. Önskar bara att ni skulle kunna vara där och uppleva allt med mig.
 
Men jag antar att det är lite det som är meningen med ett utbytesår. Att kasta sig ut i världen helt ensam utan någon att hålla i handen. Att vara tvungen att klara sig själv och tackla problemen på egen hand. 
Att tvingas att växa upp.
 
Så trots att jag inte kan packa ner er allihopa i min resväska så lovar jag er att ta med er så mycket som möjligt på min resa ändå via den här bloggen. Ni ska få följa med på ett år fyllt av konstiga, läskiga och fantastiska ögonblick. Det är snart dags. Jag är redo.
 
 
 
 

...

 
 

VIDEOS

Efter mitt förra inlägg om min fina klass tänkte jag även lägga ut dessa videos som jag har filmat. Den första är en vanlig dag på Atletica gymnasium som jag gjorde till min värdfamilj och den andra är från vår resa med skolan till spanien. Enjoy :))
 
 
*

SA12D

 

Min klass. SA12D.

 

 Om jag ska vara helt ärlig så tyckte jag inte alls om er första dagen i skolan.

 

Haha jag kommer ihåg att jag undrade hur jag skulle överleva att gå i samma klass som er i ett helt år och funderade ett tag på om jag skulle byta till Blackeberg där de flesta av mina andra kompisar gick. Mitt första intryck av er blev Oskar H som satt brevid mig och skakade som ett asplöv, Morids kommentarer och Sannas galna Rhodos historier och jag tänkte att ni allihopa var sjuka i huvudet.

 

Efter att ha gått med klassen i ett år nu så har min syn på er totalt förändras. Missförstå mig inte de flesta av er är fortfarande sjuka i huvudet men gud så mycket jag tycker om er ändå. Ni har under detta år blivit mina allra käraste klassisar och jag tror aldrig att jag har haft så roligt som jag har haft med er. Spanien var trots all drama helt underbart och vi alla kom varandra så mycket närmare.

 

Jag hade redan bestämt mig för att åka som utbytesstudent när jag började i gymnasiet. Ibland önskar jag faktiskt att ni var lika hemska som jag trodde i början och att jag inte alls tyckte om er lika mycket som jag faktiskt gör. För då skulle det ha varit tusen gånger lättare att lämna er.

Men ni är helt underbara, varenda en av er.

 

Jag kommer att sakna att sitta på rasterna med Besna och Moa som diskuterar om killar ska ha snaggat hår eller inte medan de äter morotskaka. Jag kommer att sakna Gabriels imitationer av en tjej. Jag kommer sakna franskan med Jenny där vi skrattar åt folks email adresser. Jag kommer att sakna Felixs solbränna. Jag kommer att sakna att försöka sudda ut Johannas tatuering. Jag kommer att sakna klassens skolkare (Ali, Morid, Ali, Angelo) Jag kommer sakna hur Gabriella drömmer sig bort och kan missa en hel konversation. Jag kommer att sakna Emils ”Kidnappat barn”. Jag kommer sakna Emys skratt (som faktiskt låter lite som Tommys i pippi). Jag kommer sakna hur Kjellvard glömmer pengar. Jag kommer sakna att få höra Sofia och Samba prata spanska i korridorerna. Jag kommer att sakna Noas och Robins bromance. Jag kommer att sakna att hitta världens största chips med Anki. Jag kommer att sakna att åka hem på tåget med Sparris och Hållbus varenda dag. Jag kommer att sakna att på två minuter kunna gå i från att diskutera sex till meningen med livet med Sanna. Men främst av allt kommer jag att sakna er!

 

 

Tack för det här året SA12D!

 

Världens. Bästa. Klass.

 

 

 

 


BAD UPDATE...

 
Hejhej! Förlåt att jag inte uppdaterat på de senaste dagarna men livet har kommit emellan och det är svårt att få tid till bloggen när solen skiner utanför fönstret. Lovar att det kommer bli mycket bättre till hösten då jag också kommer ha så mycket mera intressanta saker att skriva om.
 
Men vad har jag gjort de senaste dagarna då? Jo jag har träffat kompisar, solat och hängt på klippor, grillat, kollat på sjukt många bra filmer och fixat med saker till USA. Var senast idag på banken för att betala visumsavgiften så nu är allt klart på den fronten och det är bara att gå dit den 18:onde juli och sen har jag förhoppningsvis ett visum!  Annars har jag också ansökt om ett Ica banken kort som man kan ta ut pengar gratis över hela världen. Jag kommer att ha med mig två kort till USA först Ica banken som jag kommer använda när jag ska ta ut pengar och sen även ett VISA- kort som jag kommer att handla med i affärer och sånt då det kostar att ta ut pengar på detta. Ska även snart börja skicka över saker till USA som jag inte behöver just nu och som inte får plats i min väska sen när jag åker så som skor, vinterjackor och sånt. 
 
Nu måste jag gå för det är alldeles strax dags för fotbollsträning! Vi hörs imorgon, tänkte skriva lite om min klass då och lägga upp några videor!
Ciao!
 

RSS 2.0